Metoder för att skapa rum

Publicerad den 25 oktober, 2013

 Nu ska vi fundera på vilka metoder arkitekten har för att skapa rum. I bildserien nedan från Oslo så demonstreras hur höjdskillnader, vatten, tak eller ej,  material, ljus bildar olika avgränsningar till rum vilket är en av analysfrågorna som togs upp i blogginlägget Olika sorters rum. Egentligen så är något ännu mer grundläggande vilka olika sorters rum vi har och mycket sker automatiskt när vi säger torg, kafélokal, badrum, eller någon annan benämning på vilket slags rum det handlar om.

När vi funderar över hur ett rum ser ut kan följande lista reda ut vilka perspektiv vi bör kunna dra nytta av.

1. Rumstyper, benämningar på rum (vardagsrum …)
2. Analysfrågorna: Ingångar, avgränsningar, aktiviteter/funktioner, information och vad som lockar.
3. Gestaltningsperspektiv: Ljud, ljus, färg, material, former, …  (kan delas upp i många perspektiv)
4. Målgruppsanalys: Önskade funktioner->Planlösningar, Utseendeönskemål->Färg, form och materialval
5. Jämförelse med traditioner, historiska samt geografiska stilar och andra arkitekters rum.

Här är ett annat perspektiv att använda som utgångspunkt:Tilltalande tillgänglighet Om utformning av allmänna platser utomhus–för alla människor en rapport med tips och regler för hur allmänna platser ska bli allmänna så alla olika slags människor kan använda dem.

Kontorsmiljöer

Publicerad den 27 november, 2015

När det gäller arbetsplatser så är en växande andel i någon form av kontorsmiljö. Den mer traditionella där åtminstone alla med mer avancerade befattningar hade ett eget rum utmanades sedan på 80-talet när exempelvis Volvo införde öppna kontorslandskap. Öppna kontorslandskap var då förstås inte något som alla jublade över även om det fanns de som talade om ökad demokrati, närhet, flexibilitet etc. Kontorslandskap? Nej tack! och diskussionen har lyft många aspekter som exempelvis Öppet kontorslandskap ger chefen stjärnglans.

Nu tar man ett ytterligare steg när det gäller kontorsmiljöer och lanserar något som kallas Aktivitetsbaserade kontor, aktivitetsbaserade arbetsplatser, arbetsmiljöer etc. För elever är det här ingen nyhet för de är vana vid att deras arbetsplats ändra allt eftersom de ska göra olika saker under dagen men för tjänstemän kan det här upplevas som mycket nytt.  Den traditionella arbetsmiljön utmanas – Feelgood.

Diskussionen om kontorsmiljön handlar nu väldigt mycket om, mötesplatser, projekt, tillfälliga behov, deltid på en arbetsplats, bärbara datorer som innebär att man arbetar från många olika ställen osv. Även andra aspekter som tar utökade plats i tankarna kring framtidens byggande som hållbarhet, energieffektivitet kan tänkas driva på utvecklingen mot nya utformningar.

Som en liten extra information så träffade jag en medarbetare på Bengt Dahlgren AB som berättade om att han varit med i projekteringen av Johanneberg Science parks nybyggda kontorshus. Även hans arbete med framför allt värme och ventilation påverkas tydligt av kontorsmiljöernas utformning och de mer öppna miljöerna som uppstått gav ju helt andra sorters luftflöden.

Annonser

about:blank

RAPPORTERA DENNA ANNONSINTEGRITET

I syftet för kurserna om arkitektur så är ett mål för vilka förmågor som ska uppnås följande:

Förmåga att använda arkitekturens begrepp, uttryckssätt och verktyg för att beskriva, tolka, värdera och analysera den byggda miljön.

Erfarenheter från arkitektens vardag visar att en snabb och bra analys av olika frågeställningar, som utnyttjar kraften i en grupp, är ett avgörande konkurrensmedel för yrkesområdet. Följande lilla uppgift som innehåller både bredd och djup och ska genomföras på kort tid kan fungera som en symbol för hur denna förmåga kan tränas.

Här är ett ganska enkelt och tydligt exempel på analys där det är exakt tre olika varianter som ska jämföras med varandra. Den enklaste strukturen är då att:

• tänka efter kring vad som är viktigast för arbetstagare och arbetsgivare så att en lista över saker att tänka på skapas.
• sedan kan man gå igenom listan och ge poäng för de tre varianterna för varje punkt på listan.

Stora häftiga torg

Publicerad den 30 januari, 2014

http://www.flickr.com/photos/paulius_p/

Great Public Squares – an architects selection ger en översikt över världens mest spännande torg. Besök gärna amazon.com s fina möjlighet Search inside this book och få mycket mer information.

Olika torg beskrivs på ett bra sätt med ett tydligt arkitektperspektiv. De besvarar ofta frågan: Varför torget ”works as a great square”? Vad är det som lockar många människor att besöka det och använda det som sin viktiga mötesplats? Olika aspekter nämns:

• Statyer
• Fasader
• Varje tillträde till torget ger olika intryck
• Visuell harmoni
• Visar på en tidsepoks stadsplanering
• Användning för spännande ceremonier
• Placering som en centralpunkt för staden
• Spännande form
• Leder fram till viktiga byggnader
• Bra proportioner
• Stenarbeten
• Väl placerade träd och annan grönska

Times square är definitivt ett stort häftigt torg i New York även om det inte nämns i boken.

Lekplatser

Publicerad den 4 december, 2015

På HAGS använder vi våra teoretiska kunskaper om lekutrustning för att skapa attraktiva lekplatser för barn och vuxna. Vi vill att våra lekprodukter ska locka till fysisk aktivitet och bidra till våra barns fysiska välbefinnande och sociala utveckling

På företaget HAGS sida om lek och lekredskap betonas att lekplatsen ska vara attraktiv och locka till sig barn som vill leka där. Information om rummet och dess möjligheter är viktigt. En annan aspekt som dyker upp om och om igen när man läser, det är säkerheten, titta exempelvis på Elverdals sida. Det finns regler från Boverket om lekplatser. Konsumentverket gör kontroller av lekplatser.

För 30 år sedan var den jättestora rutschkanan ett tecken som symboliserade lekplats och barn som såg en sådan började genast tjata på sina föräldrar. Där finns en lekplats, en riktig lekplats.

Idag finns det inte några sådan kvar. Det inträffade för mycket olyckor i dem och vi har blivit mycket mer noggranna med säkerheten. Behovet av att ha något som lockar och gör att barnen vill dit finns dock fortfarande kvar. Vad är det dagens barn ser som gör att de vill springa dit?

Frågan är hur har vi riktigt spännande saker på en lekplats som lockar barn på långt håll och får dem att längta dit? Hur skapar vi sådana lekplatser som uppfyller mängder av regler som handlar om säkerhet och många andra sker?

Här är en analys som kan göras kring bra lekplatser som kan fokusera på:

1. Marknadsföring, locka barn och föräldrar till lekplatsen, lekredskapen
2. Säkerhet, vad säger lagar regler och sunt förnuft om olika lekredskap

PS. I det här med analys går vi ett steg längre +/- listor för olika områden ska göras till något kraftfullare och kortare genom prioritering. Ni övar er på att arbeta med många analyssätt: områden,  +/-, prioritering, djupare resonemang, logiskt varför saker sker. Vi förbereder oss för att framtiden gå riktigt djupt i analysen och fundera på hur målgrupper, storlekar, integration med annat, skönhetsvärden, ekonomi, … också kommer in.