Hållfasthet, form, beräkning

Publicerad den januari 13, 2020

Lite allmänt om Hållfasthet i byggnader. Med kursen byggnadsverk bakom sig kan exemplen kanske verka lite enkla men det här handlar om att demonstrera hur man testar att en ny konstruktion  fungerar. Följer man utprovade tumregler så hamnar man ofta rätt men ibland kan det bli lämpligt att se vad en nyhet får för effekter genom att använda alternativa kompletterande metoder.

Mitten på en yta som hålls upp i ändarna är naturligt värst belastad av en jämn last på hela ytan eftersom väggar eller annat håller upp den i ändarna.

Det är ju också intressant att  studera broar och andra konstruktioner och konstatera att ungefär det samma uppstår. Detta gäller även om man använder fackverk.

Annonser

https://c0.pubmine.com/sf/0.0.7/html/safeframe.html

RAPPORTERA DENNA ANNONSINTEGRITET

Vilka delar av en byggnad är viktiga för stabiliteten? Vilka former är starka? Hur bygger man starka konstruktioner? Att studera rivning av hus visar väldigt mycket om vad de är känsliga för. Vi kan få många insikter i hur konstruktioner har starka och svaga punkter. Vi kan se hur lätt det uppstår dominoeffekter där det är så att när ett ställe så brister nästa och nästa.

Vi repeterar den grundläggande hållfasthetsläran där den grundläggande storheten är spänning, σ=F/A är lika med kraft delat med area. Inuti materialet uppstår spänningar som hänger ihop med hur stor kraften är och hur stor ytan är vinkelrätt mot kraften. Ifall kraften som vanligt mäts i Newton och area i mm^2 så får vi då enheten N/mm^2. Denna enhet är exakt det samma som MPa vilket är den vanligaste enheten i Inventor och andra verktyg. Exempel på för vilken spänning olika material går sönder ges nedan.

• Stål SS1550 295 N/mm^2
• Trä, Ek Tryckhållfasthet 48 N/mm^2 och Draghållfasthet 90 N/mm^2
• Trä, Furu Tryckhållfasthet 47 N/mm^2 och Draghållfasthet 104 N/mm^2
• Trä, Teak Tryckhållfasthet 60 N/mm^2 och Draghållfasthet 119 N/mm^2
• Plast, polyeten MD 8-35 N/mm^2
• Fenolplast, pressgods 20-65 N/mm^2
• Betong cirka 30 N/mm^2 (men stort spann för olika kvaliteter)

För betong kan man prata om väldigt många olika slags betong, en hel vetenskap och det är dessutom mycket vanligt med armerade betong så att hållfastheten närmar sig stålets istället. Betongkvalitet och exponeringsklass.

Lite om arkitektur etc. i Tokyo

Publicerad den november 21, 2013

Tokyo i bilder (del 1)

Ljuset i huset

Publicerad den november 25, 2013

Ljuset som livgivare är en artikel i  GP om att skapa ett ett bra hus där mycket tanke lagts på ljuset.

Ljuset utanför påverkar rummet och gör det till något annat. Fönster ger liv åt huset. De stora släpper in omgivningens skönhet men också sommarens hetta och novembermörkret.

Fönster: Vilka sorter finns det? Hur bra skyddar de? Vad kostar de? Hur kan de placeras?

Lampor: Är de en del av huset eller inredningen? Hur påverkar de dagsljuset? Hur kan de samverka med dagsljuset? Vilka lampor följer med när man säljer huset? Dimmers?

U-värde etc. för fönster, Granitkeramik, Funktionsbelysning, Sakral, Feng-shui

Lite bilder från Pantheon.